Provisorium

Sålde huset av ekonomiska skäl; vågade inte ha kvar utgifterna eftersom jag inte visste - och fortfarande inte vet - när eller om jag någonsin kommer att få ett jobb igen.

Foto: http://www.fotoakuten.se/

Det är en lättnad att slippa oron för de oväntade stora utgifter som kan följa med att äga ett hus. Så då blev det en vanlig hyreslägenhet istället. Men ännu har jag inte riktigt vågat flytta in helt.

Älskar att göra det vackert omkring mej.
Har bott i lägenheten mer än ett år; men vet inte om jag kommer att ha råd att bo kvar.
Eller om jag måste byta än en gång - till en lägenhet som är mindre - och billigare än den här.

Så även om jag har ganska fint i min lägenhet; så vågar jag inte bli alltför fäst vid den.
Det är nog därför vissa saker inte kommit på plats ännu.
Ett par tavlor har fått stå i garderoben i evigheter; utan att ha spikats upp.
Två vackra vävda bonader som jag alltid haft i mitt sovrum; och vilat ögonen på när jag ska somna; eller just vaknat; ligger fortfarande hopvikta.

För att jag inte vet om jag kan bo kvar!!!
Det är ångestfyllt.

Idag spikade jag i alla fall upp en av de två tavlor som stått i garderoben.
Känner dubbla känslor inför förändringen.
Om det beror på att tavlan inte pryder sin plats; eller om det beror på att den pryder hallen alltför väl; och därmed ökar min rädsla för att jag ska bli tvungen att slita mej härifrån; har jag ännu inte lyckats reda ut för mej själv.